Då och då startas ett företag som får enorm påverkan på det kulturella och ekonomiska samhällslivet. När Henry Ford lanserades sin T-Ford inledde det en revolution inom biltillverkningen, och när Steve Jobs grundade Apple var det början på en ny epok för hemelektroniken. Den digitala motsvarigheten för vår tidsålder är utan tvekan Facebook. Det finns inget företag som har haft lika stor genomslagskraft på nätet som Facebook och under de tio år som förflutit sedan starten 2004 har expansionstakten varit närmast explosionsartad Att facebooka har blivit ett kulturellt fenomen som bildat stora svallvågor genom alla delar av samhället, och det digitala landskapet kommer aldrig bli sig likt igen. Facebook har förflyttat en stor del av vårt umgänge till internet, där vi nu sköter mycket av vår dagliga kommunikation. Det är ingen överdrift att tala om Facebooks intåg på marknaden som en nätrevolution.
Mannen bakom Facebook heter Mark Zuckerberg, och han har skapat sig en persona som en avslappnad kille i huvtröjor – långt ifrån den excentriske Steve Jobs eller den karismatiske Sean Parker, som har varit andra profiler inom teknikbranschen på 2000-talet. Den historiska dagen som markerade lanseringen av Facebook var den 4 februari 2004, när Zuckerberg, tillsammans med tre medgrundare, sjösatte projektet. Facebook blev en omedelbar framgång och när pengarna började trilla in skapades konflikter mellan grundarna om vem som hade rätt till vad. En utdragen och bitter rättsstrid inleddes, som har förevigats i filmen The Social Network. I slutändan gick Zuckerberg vinnande ur striden, och det är han som i dag fungerar som ansiktet utåt för företaget.
Facebook har redan lockat till sig över en miljard användare, så striden om användarna är redan vunnen. Nu väntar andra utmaningar för företaget, vars arbetsmetoder i vissa fall har skapat kontroverser. Ett exempel på det var när företaget gjorde ett experiment och lät vissa användare se en övervägande del positiva inlägg i sin feed medan andra fick se fler negativa – för att på så sätt försöka utröna huruvida det påverkade människors inlägg. Resultatet blev att människors känsloyttringar skilde sig åt beroende på vilken grupp de ingick i, vilket av vissa sågs som en cynisk känslomanipulation och oetisk datainsamling av Facebook. Andra har menat att skillnaden var så pass liten att det inte hade något praktisk betydelse på människorna som ingick i försöket. Med tanke på Facebooks storlek lär de fortsätta att röra upp känslor när fler och fler får en koppling till företaget.
